Sixten frisk!

Lillasyster sov över inatt och det var jättemysigt att ha henne här. Imorse åkte vi till stallet och började med att kolla om Sixten fortfarande var halt. Han var halt även i söndags och har stått i sjukhage och vilat i tre dar. Tog ut honom på volten i grimma och longerlina vilket inte visade sig vara så klokt. Han var überpigg och började bocka och skena runt och jag tappade honom såklart. Sen for han runt  med longerlinan slängande efter sig och det var ju ett skäl tyckte han att stressa upp sig ännu mer. Tillslut stannade han och jag kunde longera honom i trav och kolla om han haltade. Det gjorde han inte glädjande nog så vi sadlade och red ett kort tag. Nästa helg ska stallet ha träningstävling och då ska vi hoppa 50 cm.


Sixten halt

I lördags kändes Sixten ofräsch vänster fram på hemvägen efter en härlig ridtur i skogen. Igår satt jag upp för att jag skulle rida lektion med det kändes inte bra då heller så jag hoppade av igen. Det är inte mycket han haltar och det är inte varmt eller svullet. Idag och ett par dagar framåt får han stå i sjukhage och ska få ett par dagars vila. Satte på stallbandage över natten men den ena hade han slitit av sig och tagit sönder, jättekul att leka med tydligen. Jag kanske kan prova en tratt som katter och hundar brukar ha?

Länge sen sist...

Det var ett bra tag sen sist jag skrev något på min lilla blogg så jag tänkte att nu får det väl ändå vara dags innan jag tappar alla mina läsare. Sixten går bättre och bättre och det är roligt, men det känns ändå som om vi står lite still i utvecklingen. Och det trots att jag rider för instruktör en gång i veckan. Vi tränar nästan bara på att han ska vara rakriktad och spåra hela tiden men det blir ju lite tjatigt i längden fast jag vet att det är viktigt. Jo förresten, övergångar tränar vi väl också på men jag vill att ridpassen ska vara lite mer omväxlande. Jag får nog tala om det nästa gång nu på söndag. Jag kanske blir för uttråkad av dressyr ändå? Saknar hoppningens action ibland. Tålamod måste man ha som ryttare och särskilt som dressyrryttare tydligen, suck.    


Älgmöte igår

Jag och pållen var ute igår på en tur i skogen. Red på en stig som slutade vid en äng och där ser jag något stort och mörkt längre fram. Jag tänkte är det en häst men står den inte utanför hagen i så fall? När jag kom lite närmre såg jag att det var en stor älgtjur och den befann sig kanske 20 meter från oss. Sixten blev lite uppspelt och spänd och tittade på älgen och den glodde tillbaka. Vänder den inte och springer iväg nu så vänder jag för jag vågar inte gå närmare tänkte jag. Och det var precis vad den gjorde. Puh! Sixten ville haka på älgen för han började trava och springa efter, han kanske tyckte att han behövde en älgkompis för att bredda sitt kontaktnät. Konstigt det där, jägarna säger att de aldrig ser några älgar men vi ryttare ser dem mest hela tiden. De kanske borde jaga till häst istället? 

RSS 2.0